Ärligt, kikade in, kika statistiken och förvånas och häpnas, förstår inte att de håller igång när jag är nere?


What up?


Nej jag önskar jag orkade blogga mer, orkade engagera mig med foton och spännande anekdoter...magnifika redogörelse av mitt storslagna glamorösa liv.


Helvete, det är inte så jävla glamoröst att vara trebarnsmorsa ute i nån jävla urskog och inte ha ett körkort, jobba på timme och gå som en jävla pallevante o studsa när telefonen ringer. Aldrig kunna vara ledig ordentligt för man vet aldrig, aldrig riktigt kunna planera. Och verkligen ALDRIG kunna säga nej.

Det fick jag äta upp förra veckan då jag var sjuk tre dagar jag skulle jobba, magsjuka, hade inget annat val än att vara hemma och ha ångest för att jag fick call in sick....


Men jag är INTE BITTER. Inte alls.


Och föresten, ska man stressa som ett jävla pucko resten av sitt liv, då pluggar jag hellre resten av mitt liv för de gav mitt ego jävla möe mer än de här.


/Bitterfittan. (Nej jag har inte mens, nej jag är inte ens sur, de bara flög ut ur mig är nog lite frustrerad, pluggeriet lämnade ett tomhål, nu är jag den däringa som inte är något längre.....FAN)

Rastlöshet och trök gör att jag vill göra fint här hemma, köpa massor, både till hemmet mig själv o resten av familjen.

Det blir en dyr historia.


Plus att när de går några dagar utan jobb får jag lite ångest...ingen rolig känsla....usch.

Så det inte är sant. Varför i helvete valde jag en så kort utbildning?

GAH

Yay, fick tummen ur räva o körde på crossen nu ikväll. Fast försiktigt med tanke på knät, men de gick bra.

Plus att jag gått i en timme i friska luften. Tjofräs vad rastlöshet kan vara produktivt...japp o mycket tvättande har de blivit. Orkar dock inte ta tag i någon städning för först skall julgranarna ut. Ja vi har ju tre, dock en i plast.

Men väck ska de, och allt annat juligt. Men jag skall köpa lite fönster lampor och färgade filtar o kuddar o gardiner...annars kommer jag  deppa ihop...vill eg behålla julen lite till...köra ett sista julbord med haha...


Ah o igår så fixade jag mina garderober! Fy farao va skönt, varit i kaos, slängde till o med lite trasigt, och la saker ja förmodligen inte kommer använda i en pappkasse...vad som skall göras med den återstår att se...haha..kanske vinden? Kanske röda korset...who knows....

Egentligen borde jag ha mer tid nu att blogga än innan.

Men jag är för upptagen med att inte tappa greppet nu när jag är mitt i Ingemanslandet.

Inget fast jobb, inget plugg,  och årstidsomslag...inte bra för mig tror jag inte.

Hittills har alla mina knep hållt mitt huvud över vattenytan...är jävligt dålig på att simma och kan inte ens dyka så...


Fast på ett eller annat sätt överlever jag alltid...

Skriv skriv skriv.

Förr, skrev jag för att leva, inte levde för att skriva.

Jag skrev dikter, så många att de inte går att räkna. Jag har påbörjat bokskriveri ca tre ggr, bara en på allvar.

Jag har gjort sån där vad heter det nu igen, tankekarta eller planeringskarta x- antal ggr och lagt upp en plan på bok.

Vad hände liksom?

Vad fan hände?

Och när blev mitt skrivande sån smörja? Jag som brukade smeka varje ord i tanken innan jag präntade ned.

Visst det är skönt att skriva utan press, skönt att skriva av sig, för det ger mig fortfarande något, men inte ens en fjärdedel av det dikterna gav mig förr.

Men jag var djupt ned i ett svart hål. Förvånansvärt, eller ej, är det lättare att klämma ur sig vackra dikter och plågsamma meningar när man är i avgrundens avgrund..

Jag vill radera, ta bort. Skriv om, något jag sällan gör. För man kan göra en till version istället, lägga till. Men sällan ta bort. Jag har svårt för det, det är min dåliga sida.

Dags för ett nytt ark.

Idag jobbar jag, börjar sju på möra, slutar halv nio på kvälla.

Helvetes pass? Det går nog bra, känner mig bara så desperat på att få en inkomst till min kära familj så att man inte behöver sänka livskvaliten....snarara höja den vore ju trevligt.

Fast pengar mot mamma?