Alltså, jag är sjukt glad att jag fick den plats jag ville ha. Men sen frågade läraren mig om jag vart rädd...öh...nej...borde jag det? Liksom känt mig rätt säker på att det är säkert eftersom dom tillåter praktikanter...sen så berättar han att dom vill prata med mig innan praktiken föratt se om jag passar...? Ingen annan praktikplats har det...undrar om man kvalar in liksom! Förstår ju varför, herregud, kan väl inte ta dit vilka stolpskott som helst, som utövar makt, eller bara vill gotta sig åt andras elände eller liknande. Det är faktiskt vård som bedrivs inte fängelse.

Sen att det kan sitta mördare, pedofiler...ja det får man ta.(Stor sannolikhet, yes) Sen har jag ingen anig om hur det kommer att vara, inga föreställningar. Dock tror jag det är nyttigt att se, och jag tror att det är en bra erfarenhet. Det är människor, människor som är i stort behov av vård!

Kommer ju inte kunna dela med mig av något alls, varesig till vänner eller familj och allra minst här. Men mina funderingar innan kan ju inte vara någon fara hoppas jag. För det är mycket nu som snurrar, men det är mest för att andra lämpligen nu när jag fått platsen ska snurra till det.

Tror du han är där? Eller han??  Mjaa...jag har ingen aning och vill inte veta heller.  Men de pirrar ju i magen nu kan jag säga.

Det händer rätt mycket i mitt liv nu, detta och även en sak till som är rätt BIG så att säga..och det är NERVIGT och lite ångestframkallande, vill så gärna ha bra resultat men jag kan inte styra över det själv och jag är rädd för vad dom kommer säga nästa fredag....ihh...tänk om de skäller på mig? eller det inte går vägen? fan...jag vet inte...hjälp!
Nå det löser sig...får försöka behålla värdigheten någorlunda...haha...sa hon med ironi i rösten....lycka till.


Nej lite hemlisar har väl ingen dött av eller? (Läs: JOOO, men inte de här sorten iaf)