Mycket känslor och mycket tankar, hela tiden...det är lite uttröttande.
Mycket om praktiken, men även annat privat med...hujedamig.

Idag gick jag kort dag, blev som en liten överaskning för jag visste inte om detta. Men kan ju inte säga att jag tacka nej till att sluta strax innan tolv liksom. Men imorse...ja jag hade ställt klockan som vanligt men jag mitt ägg titta på den och tänkte, ja jag blundar en minut bara...sömndrucken...och visst fan somnar jag och vaknar med ett ryck tio min senare...vilket gjorde att jag flög upp och stressa som en gnu!
Men sen kolla ja klockan, ah men det är lugnt jag hinner till o med sminka mig, sen vette fan vad som hände men vips så var det bara fyra minuter tills bussen skulle gå...gahh!

KUTA var det dom gällde, och jag sprang, och såg bussen komma och det är ju mörkt o allt så  jag tänkte att nu är de kört busschaffisen ser mig aldrig, men tro fan att hon gjorde det trots allt och jag kom på! Men jädrar vad de kändes satt o flåsa minst fem minuter efter haha...jaja som tur var hann jag!

Sen var det att sitta på bussen till skövde och vidare med tåget direkt till falköping och sen tog jag bussen till sjukhuset...klart! Fast jag får gå en liten bit såklart fram till huset.

Men idag kom min lärare på besök...och för första ggn fick jag veta hur det går för mig...och det känns bra! Och det går super bra! Jippi, skönt att få det bekräftat, jag behöver det annars tror jag att jag gör fel...
Men fick det bekräftat av handledare och lärare och även några patienter idag, det värmer mest när det kommer från patienter! Och jag måste säga och som jag sa till en patient, att jag tycker det känns konstigt att inte komma dit mer sen...iof lite mindre än halva tiden kvar, så än är det inte slut men jag fäster mig fort och det är kul.
Jag gillar människorna...jag vill inte sluta ju, tanken gör mig lite ledsen faktiskt. Kan ju tro att det inte bara är o hälsa på, det är ju en låst avdelning liksom...ah men men.

Slutade tidigt, och blev hämtad i skövde, men vid det laget var jag dödens hungrig, fick ju ingen lunch rast liksom, och trött, kom hem o slappa lite o sen blev det mat tack gode gud...nej tack gode O ! Mums fillibabba. Och jag hade ont i ryggen, la mig och somna som en stock! Fram tills O skulle till jobbet, men tjenna vad jag var social...men alltså jag behövde nog fan det. Och mitt tålamod har varit bra mycket bättre idag än andra dagar när man är helt slut körd.

Körde en mysdag mitt i veckan, drog på en rulle och poppa lite popcorn...vardagslyx?  MYS med ungarna kallar jag det!! Likväl som bolibompa liksom...lite mer myyys...
Kramades och pussades i massor, precis som jag vill ha det...mina små kottar!

Finns inget bättre än att ha tre små godingar tätt tätt intill och bara mysa, klappa gosa och kramas o pussas...oh nej!