En människa som gör en ledsen,  är lika med en människa som tar min energi, tar mitt bästa jag ifrån mig.
Även om man älskar den personen, ja kanske man faktiskt inte orkar till slut. Medvetet eller omedvetet sviker, för bakom ljuset så man står där sen som en idiot. Det är inget roligt faktiskt.

Och ärligt förstår jag inte vad jag gör för jävla fel, för jag anser att jag i alla fall gör mitt bästa för att vara en god vän. Och ända in i hjärtat bryr mig, ställer upp, lyssnar, finns och allt vad det nu är.

Vad i helvete gör jag för fel?

Människor kommer och går, människor man aldrig trodde skulle såra, gör det ändå. Det är så jävla tröttsamt. För jag orkar inte med skiten.

Varför ska man alltid hamna i kläm....

Jag vet att jag borde helt enkelt lägga ned, sluta lägga energi på de som stjäl min. Men jag har så förbannat svårt att bryta. Det gör liksom ont i själen på mig. Ont ända in i hjärtat.

Men ändå på något sätt så duger jag ju aldrig tillräckligt, aldrig. Men ingen vill säga vad jag gör för fel.

Socialt missanpassad?