Vänskap som ruttnar och dör
Vänskap som återföds och blommar...eller vänskap som föds och växer...
Ja många tankar snurrar i huvet på mig nu.
Jag har nya vänner helt plötsligt, de gamla, de är inte värda särskilt mycket alls tyvärr.
De har satt sig i den sitsen själva och jag orkar inte sörja dem mer.
Men jag funderar mycket ändå, för det är så jag fungerar, och jag är inte känslokall.
Börjar bara bli lite lätt trött på människor som sviker...väntar liksom mig att alla
gör det en vacker dag...för jag har inte erfarat något annat tyvärr.
Men de jag umgås med nu, de som betyder något nu, är nya, och jag
tycker om dem. Hoppas man kan bygga upp något fint.
Kommentarer
Från: Anonym
Det är hemskt att känna så och såklart att man funderar!!!
Trackback