Drömt mardrömmar nu de senaste nätterna, inte roligt alls måste jag säga. Dock är jag jävligt van, nästan undrat lite varför jag sluppit det så mycket nu i sommar liksom.

Det är så verkligt, så äckligt och så känns det som att man är kvar i drömmen när man vaknar liksom, svårt att fatta att det var en dröm när man är nyvaken...inte kul alls!!

Jävla drömmar, men de kommer när jag är orolig, eller stressad....och nu är sista helgen på jobbet, jag har trivts bra, och så blir det förändring, plugg igen, med pressen på mig själv, denna förbannade pressen. Har jag liksom gått två terminer med MVG rätt igenom vill man ju inte vara sämre nu sista heller liksom....suck...och ungarna, saknar dem.

Och oroar mig för lite annat med... men hey thats my life!